Perhekortti

Perhekortti
Isak Perälä, s. 12.1.1813 Kemijärvi, k. 17.7.1877 Jukkasjärvi (Ruotsi). Muutto : 1845 Alatornio. 1855 Jukkasjärvi (Ruotsi). Isä : Isak Miulus, s. 25.2.1776 Kuolajärvi, k. 1.1.1824 Kemijärvi. Äiti : Kaisa Ruikka, s. 4.7.1782 Kemijärvi, k. 3.3.1863 Kemijärvi.		Anna-Greta Torneus, s. 17.4.1819 Jukkasjärvi (Ruotsi), k. 15.3.1891 Jukkasjärvi (Ruotsi). Ammatti : backstugusittare.
Vihitty : 22.4.1845 Jukkasjärvi (Ruotsi)

1. Anna Perälä	s. 14.6.1844 Jukkasjärvi (Ruotsi)	k. 27.4.1845 Jukkasjärvi (Ruotsi)
2. Isak Perälä	s. 12.11.1845 Jukkasjärvi (Ruotsi)	k. 4.4.1917 Jukkasjärvi (Ruotsi)
3. Johan Olof Perälä	s. 31.5.1848 Jukkasjärvi (Ruotsi)	k. 1.6.1848 Jukkasjärvi (Ruotsi)
4. Anna-Kajsa Perälä	s. 19.9.1849 Jukkasjärvi (Ruotsi)	k. 1956
5. Sofia Perälä	s. 29.6.1851 Jukkasjärvi (Ruotsi)	k. 1921
6. Stina Ulrika "Kristina" Perälä	s. 2.8.1853 Jukkasjärvi (Ruotsi)	k. 1923
7. Johanna Perälä	s. 7.5.1861 Jukkasjärvi (Ruotsi)	k. 16.1.1938 Jukkasjärvi (Ruotsi)

Miehen asutushistoria:	Vaimon asutushistoria:
Kemijärven rippikirjat 1816 - 1823 s. 112 - Torpparit Kemijärven rippikirjat 1824 - 1831 s. 119 - Torpparit	I Jukkasjärvi hfl AI:4 kallas hon endast Gr. (förkortn på Greta), så kanske var det hennes verkliga förnamn?Kallades Olsdotter Torneus i vigselnotisen.Endast Olsdotter 2 CONC [3].Kallades Olsdotter Perälä i dödsnotisen.Finne enl. hfl.1845 när hon gifte sig flyttade hon hemifrån modern i Kurravaara.Kallas också T 2 CONC orneus enl. [1], men inte enl. hfl eller födelsebok.1861 flyttade dom till Jukkasjärvi och blev backstugusittare.Från 1871 bor hennes halvbror Olof Torneus (1811 - 1890) 2 CONC hos dem.1890 bodde hon hos sonen Isak [3].Hon talade finska, men var dålig på att läsa och kunde inte katekesen.Förstod gjorde hon tydligen också dålig 2 CONC t.Noterbart är att endast ett av barnen gifte sig före 40 års ålder. [2]:Ibland bosatte sig utsocknes i skogsbrynet kring byarna. Skogsmarken var byns allmänning, där man i sämja hade kreatur på sommarbete. Dessa fattiga backstugusittare skulle ha varit h 2 CONC änvisade till undergång om inte bönder och kvinnfolk förbarmat sig över dem. Någon lapp fanns också i dessa rökar. De försökte att med några renar bli bofasta, om än för en kort tid. Man 2 CONC lät dem utföra dagsverken och delade med sig på olika sätt. Redskap lånades ut, så att de kunde bruka någon mark i skogsbrynet. Någon familj med barn fick komma och hämta gåvor eller mjölk 2 CONC hos bönderna, fick själva mjölka bondens kor på sommarbetet eller hämta mjölk och smör hos någon husmor. Vid större helger eller vid skördetid delades matpaket ut till behövande. Det var de 2 CONC n tidens socialvård, utövad och mottagen utan stora åthävor. Det var naturligt att man delade med sig. [1] Jukkasjärvi kyrka och bygd 350 år[2] KALIXforskarNYTT nr 1 - 2000 (Nils Olov Johansson, Pålänge, f.1862, genom dotterdottern Margareta Berglund)[3] ANNO 1890. Folkräkn 2 CONC ingen 1890 (www.foark.umu.se)

Miehen asutushistoria:

Vaimon asutushistoria:

Kemijärven rippikirjat 1816 - 1823 s. 112 - Torpparit
Kemijärven rippikirjat 1824 - 1831 s. 119 - Torpparit

I Jukkasjärvi hfl AI:4 kallas hon endast Gr. (förkortn på Greta), så kanske var det hennes verkliga förnamn?Kallades Olsdotter Torneus i vigselnotisen.Endast Olsdotter 2 CONC [3].Kallades Olsdotter Perälä i dödsnotisen.Finne enl. hfl.1845 när hon gifte sig flyttade hon hemifrån modern i Kurravaara.Kallas också T 2 CONC orneus enl. [1], men inte enl. hfl eller födelsebok.1861 flyttade dom till Jukkasjärvi och blev backstugusittare.Från 1871 bor hennes halvbror Olof Torneus (1811 - 1890) 2 CONC hos dem.1890 bodde hon hos sonen Isak [3].Hon talade finska, men var dålig på att läsa och kunde inte katekesen.Förstod gjorde hon tydligen också dålig 2 CONC t.Noterbart är att endast ett av barnen gifte sig före 40 års ålder.
[2]:Ibland bosatte sig utsocknes i skogsbrynet kring byarna. Skogsmarken var byns allmänning, där man i sämja hade kreatur på sommarbete. Dessa fattiga backstugusittare skulle ha varit h 2 CONC änvisade till undergång om inte bönder och kvinnfolk förbarmat sig över dem. Någon lapp fanns också i dessa rökar. De försökte att med några renar bli bofasta, om än för en kort tid. Man 2 CONC lät dem utföra dagsverken och delade med sig på olika sätt. Redskap lånades ut, så att de kunde bruka någon mark i skogsbrynet. Någon familj med barn fick komma och hämta gåvor eller mjölk 2 CONC hos bönderna, fick själva mjölka bondens kor på sommarbetet eller hämta mjölk och smör hos någon husmor. Vid större helger eller vid skördetid delades matpaket ut till behövande. Det var de 2 CONC n tidens socialvård, utövad och mottagen utan stora åthävor. Det var naturligt att man delade med sig.
[1] Jukkasjärvi kyrka och bygd 350 år[2] KALIXforskarNYTT nr 1 - 2000 (Nils Olov Johansson, Pålänge, f.1862, genom dotterdottern Margareta Berglund)[3] ANNO 1890. Folkräkn 2 CONC ingen 1890 (www.foark.umu.se)